Som en organisation som skickar data över internet är du alltid i riskzonen för en cyberattack. För att uppnå dina IT- och affärsmål måste du skydda dig mot dessa attacker så gott som möjligt. Och du måste göra det proaktivt, inte efter att skadan är skedd.
Det är här cybersäkerhetsriskbedömning kommer in. De utvärderar en organisations säkerhetsställning, identifierar svaga länkar och föreslår nya säkerhetsåtgärder för att hårdna attackytan.
I den här omfattande guiden tittar vi närmare på riskbedömningar för cybersäkerhet och varför de är viktiga. Vi förser dig också med en beprövad steg-för-steg-plan för att identifiera och bedöma risker.
Vad är en cyberrisk?
En cyberrisk är sannolikheten att din organisation kommer att skadas av digitala attacker riktade mot dess IT-infrastruktur, affärsprocesser och kritiska data.
Några av de vanligaste hoten inkluderar:
- Phishing, det vill säga en angripare som skickar e-post till dig, utger sig för att vara någon annan och försöker stjäla känslig data, som inloggningsinformation.
- Malware, t.ex. programvara som spionerar på användarbeteende.
- Ransomware, det vill säga programvara som krypterar dina system och hindrar dig från att komma åt dem tills en lösen har betalats.
- Insiderhot, t.ex. en anställd som säljer viktig information till en konkurrent, som immateriella rättigheter.
- Distribuerade denial-of-service (DDoS)-attacker, det vill säga en angripare som översvämmer dina servrar med så många förfrågningar att systemet stängs av.
- IoT-baserade hot, det vill säga en angripare som äventyrar en ”Internet of Things”-enhet, som en bärbar, smart apparat eller ett fordon.
Alla dessa risker skapas inte på samma sätt – de varierar i termer av sannolikhet och potentiell skada. Dessutom har varje organisation sitt unika risklandskap. Vissa företag och branscher är mer benägna för vissa attacker än andra.
Som en organisation med begränsad tid och budget beror din operativa motståndskraft på hur väl du prioriterar dessa risker. Det är därför det är avgörande att regelbundet genomföra riskbedömningar för er cybersäkerhet.
Vad är en cybersäkerhetsriskbedömning?
En riskbedömning för cybersäkerhet är processen att identifiera, analysera och prioritera cybersäkerhetsrisker i en organisations digitala landskap. Det stödjer beslutsprocessen för chefer och håller intressenter informerade.
På sin mest grundläggande nivå svarar en riskbedömning för cybersäkerhet på följande frågor:
- Vilka är våra viktigaste tillgångar, tjänster och data?
- Vilka sårbarheter finns i våra system?
- Vilka är de mest troliga typerna av attacker vi ställs inför?
- Hur rangordnar vi dessa hot i termer av potentiell skada och affärseffekt?
- Vilka myndighetskrav behöver vi uppmärksamma?
- Hur kan vi minska riskerna mest kostnadseffektivt?
- Vilken risknivå är vi bekväma med att ta?
- Har vi rätt partners och tillgång till specialistkompetens om vi drabbas?
Riskbedömning för cybersäkerhet är inte längre ett ”nice to have”. För många företag baserade i EU kommer de snart att bli obligatoriska. IT-säkerhetsbestämmelser som NIS-2-direktivet kommer att påverka en mängd sektorer. Utöver det finns branschspecifika regler som DORA för finansmarknaden.
Fördelar
Att genomföra en cybersäkerhetriskbedömning har många fördelar.
Minska kostnaderna
Det sägs ofta att det inte är en fråga om ”om” din organisation kommer att påverkas av en cyberattack, utan ”när.” Genom att regelbundet utvärdera din säkerhetsställning kan du minska den risken och de relaterade kostnaderna.
Till exempel kan en effektiv återhämtningsprocess vara skillnaden mellan en mindre incident och en större kris. Det kan spara miljoner i betalningar för ransomware.
Undvik förtroendeskada
Cyberattacker kan skada det förtroende som intressenter har för din organisation, särskilt om deras data offentliggörs. Genom att ha en noggrann riskbedömning på plats kan du aktivt arbeta för att förhindra sådana anseendeförluster.
Följ reglerna
I många fall är riskbedömning för cybersäkerhet inte längre valfria. Du måste genomföra dem eller bli föremål för rejäla böter. Detta gäller särskilt för företag inom EU. Till exempel kräver NIS-2 att företag i 18 olika branscher har ”policyer för riskanalys och informationssystemsäkerhet.”
Likaså föreskriver den nya DORA-förordningen ett ”sundt, heltäckande och väldokumenterat ramverk för IKT-riskhantering” för finansiella institutioner. Det kräver också årliga tester.
Undvik driftstopp
Företag måste undvika stillestånd så mycket som möjligt. Detta gäller både för kundinriktade system och interna system, så teammedlemmar kan göra sitt jobb. Cybersäkerhetsriskbedömning kan hjälpa dig att förstå risker och säkerhetsluckor – och ge dig sätt att undvika sådana kostsamma avbrott.
Förhindra dataförlust
Om viktiga affärshemligheter eller viktig kod blir stulen kan din organisation vara i konkurs. Riskbedömning för cybersäkerhet hjälper dig att bedöma dessa faror och öka medvetenheten.
När passar en riskbedömning för cybersäkerhet?
Cyberkriminalitetsbranschen blomstrar. Enligt Statistas Cybersecurity Outlook kommer den globala kostnaden för cyberbrottslighet att stiga från 8,15 biljoner USD (7,52 biljoner EUR) 2023 till 13,82 biljoner USD (12,75 biljoner EUR) år 2028.
2024 Data Protection Trends Report av Veeam erbjuder fler alarmerande detaljer.
- För fjärde året i rad var cyberattacker ansvariga för de mest effektfulla avbrotten som organisationer var tvungna att hantera.
- Bland dessa attacker råder ransomware-hot. Tre av fyra organisationer drabbades av minst en ransomware-attack under de föregående tolv månaderna.
2024 års hotrapport av Arctic Wolf blir ännu mer detaljerad:
Den initiala medianefterfrågan på lösen vid incidenter steg till 600 000 USD: en ökning med 20 % jämfört med föregående år.
Efter ransomware-attacker (48,6%) är de vanligaste cyberhoten:
Allt detta visar sig – att bli drabbad av en cyberattack är inte ett ”om” utan ett ”när”. Därför bör cybersäkerhetsriskbedömningar och andra förebyggande åtgärder vara en bas i alla organisationer.
- Business email compromise (BEC) på 29,7 %
- Nätverksintrång på 14,8 %
- Övrigt (bedrägeri, skadlig programvara, störningar etc.) på 6,9 %
Men är de det?
I den tidigare nämnda rapporten av Veeam intervjuades även företag om sin beredskapsnivå.
På frågan om test- och dokumentationsuppdateringsfrekvens var det genomsnittliga intervallet 7,3 månader – särskilt sämre än genomsnittet på 4,4 månader för bara två år sedan. Vidare noterade 76 procent av organisationerna ett ”skyddsgap” mellan hur mycket data de hade råd att förlora och hur ofta deras data skyddas. Ett ännu högre antal – 85 procent – kände igen en ”tillgänglighetsgap” mellan hur snabbt de kunde återhämta sig och vad affärsprocesserna kräver.
Det verkar rimligt att säga att många företag har en del att komma ikapp när det gäller risksanering. Och det första steget är att fastställa en baslinje genom en grundlig riskbedömning för cybersäkerhet.
Vilka olika tillvägagångssätt finns?
Det finns minst fem distinkta tillvägagångssätt för att genomföra en riskbedömning för cybersäkerhet:
- Efterlevnadsdriven
- Sårbarhetsbaserad
- Hotbaserat
- Tillgångsfokuserad
- Funktionsfokuserad
1. Efterlevnadsdriven
Här jämför du din organisations säkerhetskontroller mot de standarder som beskrivs i ett regelverk, som NIST, ISO/IEC, NIS-2 eller DORA. Om det finns en diskrepans förbättrar du dina säkerhetskontroller för att följa ramverket.
Den centrala frågan för detta tillvägagångssätt är, ”Vilka regler måste vi uppfylla?”
Det är viktigt att förstå vilket ramverk som gäller, baserat på din plats (t.ex. i EU), din bransch (t.ex. sjukvårdssektorn) eller din organisations storlek (små företag möter ofta mindre strikta regler än stora företag).
Den mest uppenbara fördelen med detta tillvägagångssätt — du säkerställer efterlevnad av regelverk samtidigt som du undviker ekonomiska påföljder.
Ett efterlevnadsdrivet tillvägagångssätt hjälper också till att skapa förtroende. Kunder är mer benägna att välja dig som leverantör när du följer välkända industristandarder.
En nackdel är att dessa ramverk vanligtvis ger rekommendationer på hög nivå. De är inte specifika för din organisation.
Ett efterlevnadsdrivet tillvägagångssätt kan också underlätta en checklistmentalitet. Du kanske kommer att fixera dig vid riktlinjer men ignorerar situationen på marken.
2. Sårbarhetsbaserad
För detta tillvägagångssätt bedömer och skapar du en lista över dina nuvarande sårbarheter. Den här listan sammanställer du genom att skanna din infrastruktur efter svagheter. Du genomför också intervjuer med IT- och företagsledare för att ta reda på vad de ser som de mest sannolika felpunkterna. Du kan till och med anlita en extern säkerhetskonsult för att få ett par nya ögon.
Den centrala frågan för detta tillvägagångssätt är, ”Vilka sårbarheter finns för närvarande?”
Fördelen med detta tillvägagångssätt är att du genererar mycket relevant data. Du baserar inte dina handlingar på ett regelverk som passar alla utan på din organisations särdrag.
Nackdelen är att denna process är resurskrävande. Att sammanställa dessa data tar mycket tid och arbetskraft. Många organisationer fortsätter att driva på den här processen tills det är för sent och en cyberattack inträffar.
3. Hotbaserat
Här utvärderar du de tekniker som hotaktörer använder, vanligtvis baserat på kataloger över kända attacker. Detta tillvägagångssätt kombineras ofta med någon form av hotmodellering, t.ex. attack route mapping (ARM). Tanken är att visualisera hur en angripare kommer åt ditt nätverk och sedan stänga av dessa rutter.
Den centrala frågan för detta tillvägagångssätt är, ”Vilka tekniker och vägar kommer angriparna sannolikt att välja?”
Den största fördelen med detta tillvägagångssätt är dess detaljnivå. Du kommer in i huvudet på din fiende och förstår hur de tänker och agerar.
En annan fördel är hur visuellt detta tillvägagångssätt är. Genom att kartlägga attackrutter kan även icke-tekniska chefer intuitivt förstå risklandskapet.
Det är dock lätt att hänga sig i detaljer. Du kanske är besatt av attackmönster och rutter när det skulle vara mer tids- och kostnadseffektivt att härda din attackyta som helhet.
Du kan inte heller lita på historiska data för mycket. Cyberhotslandskapet utvecklas ständigt. Gårdagens hot är ofta inte aktuella längre, medan helt nya hot har dykt upp under tiden.
Slutligen, allt eftersom din IT-infrastruktur utvecklas ändras attackvägarna. Kartan måste ständigt uppdateras.
4. Tillgångsfokuserad
Detta tillvägagångssätt fokuserar på att identifiera och säkra din organisations mest avgörande tillgångar. Detta bör inkludera både fysiska och icke-fysiska tillgångar, till exempel:
- Fysiska platser
- Maskiner
- Sensorer
- Styrenheter
- Servrar
- Ansökningar
- Kunddata
- Immateriella rättigheter
Den centrala frågan för detta tillvägagångssätt är, ”Vilka är våra mest värdefulla tillgångar?”
Detta tillvägagångssätt fungerar bra för organisationer som äger ett begränsat antal högvärdiga tillgångar (HVA). Genom att börja med tillgången i åtanke kan de förbättra sin säkerhetsställning snabbt och kostnadseffektivt.
Men detta tillvägagångssätt kan snabbt bli förvirrande när antalet tillgångar ökar. Dessutom har olika förvaringsinstitut olika sätt att bedöma en enskild tillgång. Det kan vara oklart vad som utgör en HVA.
Ett annat problem är uppdelningen. Tillgångar betraktas som monolitiska enheter, istället för att ta hänsyn till deras sammanlänkning. Slutligen tenderar detta tillvägagångssätt att ignorera den mänskliga faktorn. Operationell motståndskraft är inte bara tillgångar och system, utan människorna som använder dem.
5. Funktionsfokuserad
Detta tillvägagångssätt tittar på de verksamhetskritiska tjänster som en organisation tillhandahåller. Målet är att skydda dessa funktioner. Tillgångar beaktas fortfarande, i den mån de möjliggör en viss tjänst. De existerar inte i ett vakuum, utan interagerar med varandra.
Den centrala frågan för detta tillvägagångssätt är, ”Hur kan vi fortsätta göra det vi gör?”
Detta tillvägagångssätt är utmärkt för att säkerställa kontinuitet i verksamheten. Det tvingar dig att redogöra för alla variabler som behövs för att producera ett visst resultat.
Det kan också hjälpa till att bryta upp silostrukturer inom din organisation. Genom att fokusera på motståndskraften hos en hel tjänst kommer olika affärsenheter att arbeta närmare tillsammans.
Det är dock svårare att bevisa efterlevnad. De flesta regelverk är tillgångscentrerade och fokuserar på att säkra individuella resurser. Det funktionsfokuserade tillvägagångssättet kräver mer arbete i detta avseende.
Detta förhållningssätt kan också leda till interpersonella konflikter. Vissa vårdnadshavare inom en organisation kan känna att de ”äger” en tillgång. När de tvingas till en mer holistisk servicesyn kan de agera territoriellt.
Hur man utför en cybersäkerhetsriskbedömning i 10 steg
Följande ramverk kombinerar flera riskbedömningsmetoder för att ge dig ett brett utbud av fördelar.
Steg 1: Bestäm omfattningen
Det första steget är att fastställa omfattningen av din riskbedömning för cybersäkerhet. Kommer du att utvärdera din organisation som helhet? Eller kommer du att zooma in på en viss affärsenhet, tillgång eller funktion?
Det finns för- och nackdelar med båda metoderna. En allomfattande bedömning är mer sannolikt att ta hänsyn till ömsesidiga beroenden. Du får en överblick över din organisation och dess säkerhetsställning. Detta kommer att hjälpa till med beslutsprocesserna på verkställande nivå.
Dessa allmänna bedömningar tenderar dock att titta över detaljer. Dessutom, för företag av en viss storlek, kanske de inte är genomförbara. När du väl kommit till företagsnivå kan du behöva bryta upp dina bedömningar.
I jämförelse är det lättare att zooma in på vissa affärsenheter, tillgångar eller funktioner. Du kan också gå mycket granulärt. Faran är att du kan missa helheten och därmed fatta mindre välgrundade långsiktiga beslut.
Steg 2: Identifiera intressenter
Du bör identifiera intressenter och få deras synpunkter på den riskbedömning du ska göra. Detta kan inkludera:
- IT- och företagsledare
- Nyckelanvändare
- Kunder
- Leverantörer
- Tjänsteleverantörer
Få information om följande:
- Kritiska affärsprocesser och funktioner
- Nyckeltillgångar (både fysiska och digitala)
- Befintliga säkerhetspolicyer och rutiner
- Nuvarande förmåga att återhämta sig från säkerhetshändelser
Detta kan verka som ett extra steg, men du kommer att bli förvånad över hur mycket värdefull information du kommer att samla in. Du kommer att identifiera risker som du annars skulle ha missat.
Steg 3: Var uppmärksam på efterlevnadskrav
Landskapet för IT-efterlevnad förändras, särskilt för företag baserade i EU och Storbritannien. Flera regelverk träder i kraft snart:
- NIS-2, EU:s nät- och informationssäkerhetsdirektiv, som trädde i kraft den 18 oktober 2024.
- DORA, EU:s Digital Operational Resilience Act för finansiella institutioner, kommer att gälla från och med den 17 januari 2025.
- FCA PS21/3 gäller finansiella företag i Storbritannien och kommer att bli bindande senast den 31 mars 2025.
Dessa ramverk kräver att organisationer regelbundet utvärderar sina cyberrisker och mildrar eventuella sårbarheter de kan avslöja. Bristande efterlevnad är inte ett alternativ, eftersom det finns stränga böter på plats.
Det första steget är att avgöra vilka ramverk som är relevanta för din organisation. Arbeta sedan igenom kraven och gör en gapanalys. Vilka krav uppfyller du redan? Vilka krav behöver du fortfarande implementera? Notera avvikelserna och ta med dem i din riskbedömning för cybersäkerhet.
Steg 4: Identifiera tillgångar
Skapa en inventering av alla fysiska och logiska tillgångar i din organisation. Prioritera dem inte ännu, utan fokusera på att skapa en så komplett lista som möjligt. Detta kan inkludera:
- Servrar
- Driver
- Arbetsstationer
- Nätverksutrustning
- Ansökningar
- Licenser
- Data
- Moln
- Datacenter
- Gränssnitt
- Endpoint-enheter
Skapa en liten databas för varje tillgång och notera dess detaljer, som:
- Namn
- Försäljare
- Internt/externt
- Gränssnitt
- Datum för senaste uppdatering
- Svarstid
- Affärsenhet
- Kontaktinformation
Steg 5: Identifiera tjänster
Skapa en komplett lista över de tjänster som ditt företag tillhandahåller. Detta inkluderar både kundnära tjänster och tjänster som är relevanta för din personal.
Om du till exempel är en bank kan en av dina kundinriktade tjänster vara din onlinebanksvit. På backend kan det vara en CRM som dina teammedlemmar använder för att hantera nyckelkonton.
Till skillnad från tillgångar spänner dessa funktioner vanligtvis över flera avdelningar. Det gör det svårare att tilldela en enskild vårdnadshavare. Överväg att kartlägga dina tjänster för att se vilka intressenter som är inblandade.
Att visualisera dina tjänster hjälper dig också att förstå ömsesidiga beroenden. Hur aktiverar en viss funktion en annan funktion? Hur integreras de? Till exempel kan din leveranskedja vara nära sammanflätad med din lagerkontroll.
Steg 6: Identifiera sårbarheter
Tänk sedan på de befintliga sårbarheterna i dina system. Vissa av dessa sårbarheter kanske du redan är medveten om, andra måste du fortfarande upptäcka. Exempel inkluderar:
- Opatchad programvara
- Felkonfigurationer
- Dåligt skyddad trådlös åtkomst
- Oskyddade slutpunkter
- Brist på kryptering
- Svaga lösenord
- Mänskliga sårbarheter, t.ex. teammedlemmar som öppnar infekterade e-postbilagor
Använd frågeformulär. Intervjua de intressenter du identifierat tidigare och fråga dem vilka sårbarheter de är medvetna om.
Konsultera också databaser över offentligt avslöjade tekniska sårbarheter, t.ex. MITRE:s Common Vulnerability Enumeration (CVE) databas.
Slutligen kan det vara en utmärkt idé att ta in en extern konsult. Många IT-chefer lider av tunnelseende när det kommer till sina egna system. Ett par fräscha ögon kommer att råda bot på det.
Steg 7: Identifiera hot
Det finns olika sätt att hålla sig uppdaterad med det nuvarande hotbildet. Ett sätt är att konsultera bibliotek som Mitre ATT&CK Knowledge Base eller gå med i en organisation som Cyber Threat Alliance.
Du kan också bilda partnerskap med andra företag i din bransch för att dela information om aktuella cyberhot. Denna praxis uppmuntras starkt av den kommande Digital Operational Resilience Act (DORA) från Europeiska unionen.
Men många företag avvisar fortfarande denna idé av rädsla för att se ”svaga” ut i sina konkurrenters ögon. Men inför existentiella cyberrisker kan det vara dags att ompröva denna inställning.
Kombinera detta steg med att kartlägga attackrutter som en hackare kan välja. Detta hjälper dig att tänka som inkräktaren och förstå deras verktygslåda.
Glöm inte insiderhoten. Enligt Insider Threat Report 2023 upplevde 74 procent av organisationerna en ökning av insiderattacker.
Saker att övervaka:
- Administrativa rättigheter, det vill säga vilka data en gruppmedlem kan komma åt
- Aktivitetsloggar, det vill säga hur en gruppmedlem beter sig när han är inloggad
- Tredjepartstjänsteleverantörer och deras åtkomsträttigheter/loggar
- Programvaruleverantörer och deras förmåga att komma åt dina system
Tänk på att insiderhot inte alltid beror på uppsåt. Till exempel kan en gruppmedlem försöka kopiera en fil och av misstag radera den. Din cybersäkerhetsriskbedömning bör ta hänsyn till sådana olyckor.
Steg 8: Bedöm riskerna
Därefter måste du bestämma sannolikheten för de olika riskscenarierna och vilken inverkan de kan ha på din organisation.
När du rankar sannolikhet, titta på dessa tre faktorer:
- Upptäckbarhet. Hur lätt är det för oss att upptäcka ett särskilt hot, t.ex. en angripare som injicerar skadlig programvara i en databas? Och vice versa, hur lätt är det att upptäcka en viss sårbarhet för en angripare? Upptäckbarhet går åt båda hållen.
- Exploateringsbarhet. Hur lätt är det att utnyttja en viss tillgång, tjänst eller sårbarhet? Är attackvägen full av hinder? Eller kan angriparna enkelt ta sig igenom systemet?
- Reproducerbarhet. När angriparna väl har lyckats med ett visst tillvägagångssätt, hur sannolikt kommer de att kunna göra det igen? Kan de eventuellt fortsätta använda samma sårbarhet eller attackväg om och om igen?
När du rankar inverkan, titta på dessa tre faktorer:
- Sekretess. Om attacken lyckas, vad kommer det att betyda för vår datadiskretion? Kommer attacken bara att påverka mindre känslig data? Eller kan angripare få tillgång till mycket konfidentiell data, som betalningsinformation?
- Integritet. Om en attack lyckas, hur kommer detta att påverka vår dataintegritet? Hur lätt blir det för hackare att manipulera, kryptera eller radera information? Och hur kommer denna manipulation att påverka våra kärntjänster?
- Tillgänglighet. Om en attack lyckas, hur kommer detta att påverka tillgängligheten? Kommer våra kunder fortfarande att kunna använda våra tjänster, som att logga in på sina konton? Kommer våra teammedlemmar fortfarande att kunna utföra sina uppgifter, som att svara på supportbiljetter?
Steg 9: Titta på andra kostnader
Cyberrisker kommer med olika förebyggande kostnader. Vissa risker kan vara dyra att minska, andra mindre. Fråga dig själv – ”Kommer det att kosta mer att skydda den här tillgången än den är värd?” Om svaret är ”Ja”, kanske du väljer att inte skydda det.
Tänk dock även på rykteskada. Även om det monetära värdet av att förlora en viss tillgång kan vara uthärdligt, kanske förlusten av rykte inte.
Slutligen kan du också överväga att ”outsourca” en del av kostnaderna genom att köpa cyberförsäkring. Detta var en god strategi för många CIO:er tidigare. Men med nya regler som NIS-2 och DORA som snart träder i kraft, kanske detta inte längre är ett alternativ. I många fall är ledningen nu ansvarig för alla cybersäkerhetsintrång.
Steg 10: Dokumentera dina risker
Skapa ett centralt riskregister för detta sista steg. Detta kommer att göra det möjligt för dina beslutsfattare att förstå vad som står på spel och vilka åtgärder som måste vidtas. Se till att inkludera följande information:
- Namn på risk
- Sannolikhet
- Potentiell skada (organisatorisk, monetär och anseende)
- Berörda tillgångar och tjänster
- Berörda intressenter
- Befintliga säkerhetskontroller
- Rekommenderade säkerhetskontroller, t.ex. intrångsdetektering, datakryptering, multifaktorautentisering, utbildning av anställda, etc.
- Kostnad för förebyggande
- Kvarstående risk, det vill säga den återstående risken efter att alla säkerhetskontroller har implementerats
- Riskägare, det vill säga den person som ansvarar för att hantera den kvarvarande risken
Observera att riskbedömningar aldrig är statiska. Sannolikhet, påverkan och andra faktorer kommer ständigt att förändras allteftersom både din organisation och hotbilden utvecklas. Du måste upprepa denna övning regelbundet för att hålla dig uppdaterad.
Låt Proact göra det åt dig!
Att genomföra en riskbedömning för cybersäkerhet är en komplex och tidskrävande process. Samtidigt är ditt interna team redan upptaget av att hantera din dagliga verksamhet. Den har inte resurserna att ta sig an ett annat stort projekt.
Att skjuta upp regelbunden cybersäkerhetsriskbedömning är dock inte ett alternativ. Först kommer du så småningom att falla offer för en cyberattack; Frågan är inte ”om” utan ”när”. För det andra, för många företag kommer riskbedömning för cybersäkerhet snart att krävas (eller redan är det). Om du inte följs kommer du att bli föremål för höga avgifter eller till och med åtal.
Det är här Proact kommer in. Vi kommer att utföra din riskbedömning för cybersäkerhet åt dig. Att lägga ut denna process på entreprenad kommer med ett antal fördelar:
- Du får omedelbar tillgång till vår pool av säkerhetsspecialister. Ingen krånglig rekryteringsprocess.
- Vi gör dina riskbedömningar i tid och med jämna mellanrum så att du kan uppfylla dina efterlevnadskrav.
- Vi implementerar alla saknade säkerhetskontroller åt dig. Du kan välja från ett brett utbud av tjänster:
- Vi skräddarsyr våra lösningar efter dina behov. Du kan välja att bara köpa vissa säkerhetsmoduler för att komplettera ditt interna team, eller så kan du lägga ut all din säkerhetsverksamhet på Proact.
Är du redo att ta dina riskbedömningar till nästa nivå? Kontakta oss idag för att ta er säkerhet till nästa nivå!